Beskrivning

Nationalstaternas gränsdragning har varit en plågsam process. Krig, tortyr, våldtäkter, svält och avrättningar har ingått i makthavarnas strategi. De som drabbats hårdast har, som alltid i krig, varit civilbefolkningen.

I sin nya bok Isvaken uppmärksammar Gay Glans oss på att inte heller Göingeborna under skånska kriget på 1600 talet, när gränsdragningen mellan Danmark och Sverige avgjordes, slapp detta helvete. I boken får den tidens människor från bland annat Röke, Hörja, Tyringe, Matteröd, Finja, Sjörröd, Stoby, Tormestorp, Vittsjö och Markaryd en röst som dundrar in i vår tid. En röst som inte bara är männens utan också kvinnornas som har en framskjuten position i bysamvaron och i motståndet mot den svenska ockupationsmakten.

Utan att skönmåla någon part i kriget ger Gay Glans en brutal version av vad som utspelades på Finjasjöns is i februari 1677 och den efterföljande svenska hämnden i Finja, Matteröd och Mjölkalånga. Boken avslutas när den svenska belägringen av Kristianstad upphörde sommaren 1678.

Isvaken är en spännande och stundtals otäck läsning av förtrycket som den svenske kungen av guds nåde ansåg nödvändigt för att införliva Skåne i den svenska maktsfären. Men boken innehåller också mycket värme, vänskap, kärlek och motstånd.

Presentation av Gay Glans

Läsarkommentarer: »Jag är mycket imponerad av Isvaken, den tog tag i mig från början och intresset svalnade aldrig under hela läsprocessen. Språket är mycket tidsmässigt adekvat som jag upplevde det och du måste gjort ett stort researcharbete. Detta med att det är skildrat ur ett kvinnoperspektiv gör boken på många sätt extra aktuell.«

»Mycket läsvärd!«

»Berättelsen fångar en på många andra sätt och man vill följa dessa människors öden och inte lägga boken ifrån sig.«

»Den är riktigt bra! Tack Gay för läsestunden.«

»En bok som berör vanliga människors grymma öden och dess kamp för överlevnad, i denna ytterst svåra och brutala tid. Denna bok tar ett för mig ett nytt och innovativt grepp, då de inte som tidigare skildringar, stringent utgår ifrån ett rent manligt perspektiv, utan tvärtom, konsekvent skildrar civilbefolkningens heroiska kamp för överlevnad, ifrån ett rent kvinnligt perspektiv.  Detta är ett mycket lyckat grepp och för fram berättelsen på ett fängslande och progressivt sätt, genom att skildra ett antal kvinnors vardag och kamp.«